Friday 1 September 2017

{Swedish} Udda verklighet - Nene Ormes (De sära #1)

Jag önskar att jag hade inte köpt den...

För fans av: City of Bones - Cassandra Clare, Straßensymphonie - Alexandra Fuchs
Publicerades: 2010
ISBN: 9789173551403
Sidor: 254

Goodreads

Baksidestext: I en dröm ser Udda en kvinna som flyr för sitt liv i spårområdet vid Malmö Central. I jakten efter sanningen bakom drömmen försvinner Uddas vän Daniel spårlöst och när Udda tvingar sig ner i gångarna under spårområdet för att leta efter honom hittar hon en annan verklighet, långt ifrån det vardagliga livet i Malmö. Här finns de Sära - hamnskiftare, gudinnor, orakel och annat - rivaliserande grupper som är mycket, mycket angelägna om att vinna över henne till sin sida. Uddas gåva att sanndrömma att hon är andra människor och veta vad de tänker är ett hot men lika mycket en möjlighet att kunna påverka framtiden.

I en dröm ser hon Daniel i händerna på en sadistisk varelse som förtär människors minnen som livselixir. Med hjälp av sin nye vän Hemming färdas hon genom rum och tidsepoker hon inte anade fanns för att hitta ett sätt att rädda Daniel medan han fortfarande är i livet.

Udda verklighet är något så ovanligt som en svensk urban fantasy. Här lever Sära, mitt ibland de Ordinära, med sitt eget rättsystem, interna stridigheter och med det ständiga hotet att bli upptäckt.

Nene Ormes debuterar med en roman som utspelas i, över och under Malmö, där hon också bor.



Mening
Cover: Ingenting speciellt, men inte dåligt heller. Det känns bara som om jag har redan sett den förut. Jag tycker inte om hur "UDDA" är skriven här. Det finns redan så mycket på covern och sen har titeln såna krumelurer. Vad som fick mig köpa boken var de svarta sidor (alltså bara randen är svart).

Innehåll: Jag gillade huvudkaraktären Udde inte alls, tror inte att vi skulle ha blivit vänner. Hon är inte sympatisk (kanske ska hon inte vara det, men det tror jag inte), är långtråkig och tycker bara synd om sig själv. Hon var ingen bra hjälte och när hon började drömma igen ville jag bara kasta ut boken ur fönstret.
Hennes vänskap med den där tjejen (har glömt hennes namn) verkar så fake. Som om de var bara bekantar och är tvungen att umgås men egentligen hatar de varandra.
Och sen är det där med Daniel. De är "bara" vänner. Mhm. Mår de bra i varandras friendzone? Det är ju uppenbarligt att de har romantiska känslor för varandra och dessutom beter de sig som ett par som har varit ihop i flera år.

Det pågår så mycket i en bok som har inte ens 300 sidor. Först dröjer sig berättelsen, Udda har bara konstiga drömmar, hon och Daniel försöker hitta orsaken och han försvinner. Tills där var det inte ens så dåligt. Men sen gäller det bara att rädda Daniel. Okej, det är viktig för henne och hennes fel, men ändå fanns det så många möjligheter för nånting annat. Och sen händer allt på kanske hundra sidor. Hon träffar Hemming, en mysteriös, snygg man förstås, sen hamnskiftare, en gudinna (? Det förklaras aldrig), en vampyr som behöver minnen och känslor istället av blod, en konstig tjej och sen reser de till och med genom tiden. Och förstås finns det en kärlekstriangel. Vad fan? kan jag bara säga då.
Men slutet är verkligen det värsta. Plötsligt kan hon, som har bara psykiska krafter, besegra skurken genom att slå honom vettlöst. Seriöst, har ingen nånsin tänkt på det? Igen: Vad fan? Och i sista kapitlet eller kapitlet innan den upptäcker Udda i en mening att hennes psykolog visste hela tiden om de sära. Hon funderar inte ens om det. Hela historien skulle inte ha hänt, om hennes psykolog bara sa att hon är sär. En gång till: Vad fan?

Stil: I nästan varje kapitel fanns det stavningsfel, några ord var dubblat och en gång saknades en prick efter en mening. Därför undrar jag om någon har ens läst texten innan den publicerades.

Boken är som alla värsta drag av Urban Fantasy noveller. Det ska vara mörkt och mystisk (antar jag), men istället blev det långtråkigt och det fanns ingenting nytt. Faktiskt kändes det som om jag har läst allt förut, fast det var bättre gjort.
Det är tydligt att författarinnan inte planerade särskilt mycket. Vi får veta nästan ingenting om de sära och rådet, bara därför att inte ens Hemming vet mycket. Han är för helvete en av dem! Ska det bara låta mystisk eller finns det verkligen ingenting? Hur som helst, jag bryr mig inte. Just nu är jag bara glad att boken var inte längre för jag skulle inte ha orkat det.

Min slutsats: Man missar ingenting om man inte läser boken.

Min värdering: 2/5 knappar

No comments:

Post a Comment